Arkiv

Monthly Archives: januari 2013

Istället för de vanliga topp 5-listorna tänkte jag nu göra ett par årssammanfattningar, den första blir över årets fem bästa böcker. Nu handlar det inte om fem böcker som getts ut 2012, utan om böcker som jag läst under året. När jag tänker efter är nog ingen av dem utgiven efter 2011, men de är bra ändå så ni får hålla till godo med det ni får. För att öka på spänningen lite tar jag dem i omvänd ordning, klicka på rubrikerna om ni vill läsa hela recensionen.

5) Hallonbåtsflyktingen – Miika Nousiainen

Den här boken är helt klart det roligaste jag läst under året, skrönan om Mikko Virtanens kamp för att bli en äkta svensk är en väldigt komisk historia som inte liknar något annat. Handlingen i sig är kanske inte den mest raffinerande, men som underhållning betraktat är boken en riktig pärla!

4) Metro 2033 – Dmitrij Gluchovskij

Metro 2033 är berättelsen om ett Moskva efter en katastrof som utplånat allt mänskligt liv på jordens yta. Boken utspelar sig därför under jord, i tunnelbanesystemet som numera bebos av att antal människor som kämpar för sin överlevnad, delvis mot varandra, men framförallt mot de okända hot som väntar ovan jord och ute i tunnlarnas mörker.

Jag gillar verkligen den här typen av sci-fi som utspelar sig i en känd miljö i en okänd framtid. Det Gluchovskij lyckats bäst med är att fånga den mörka och instängda stämningen, boken är spännande rakt igenom och ingenting för lättskrämda läsare…   

3) I långa loppet – Miika Nousiainen

Jag har läst två böcker av flera författare under året (Guillou, Nesser), men det är bara Miika Nousiainen som lyckats få med två böcker på min årsbästalista. I långa loppet tar platsen före Hallonbåtsflyktingen i kraft av att den har ett lite större djup. Båda böckerna är i grunden roliga men har samtidigt en mörk underton, I långa loppet gjorde dock ett mer bestående intryck på mig när jag tänker tillbaka på dem ett halvår efter läsningen.

Porträttet av Martti som förgäves försöker hålla fast vid en tid som flytt genom att pressa sin tonårsdotter alldeles för hårt är väldigt starkt, att författaren sen lyckas kombinera detta med många skratt tycker jag gör I långa loppet till en bok som verkligen förtjänar att läsas av många.

2) De ensamma – Håkan Nesser

Årets näst bästa bok enligt mig är en ganska lågmäld historia om två dödsfall som skett på samma plats med 35 års mellanrum. Om man ska genrebestämma De ensamma så antar jag att den är en deckare, men det känns lite futtigt att beskriva den så. Jag citerar mig själv:

” När vissa böcker känns som att de är skrivna med baktanken att de senare ska bli en film eller tv-serie utnyttjar Håkan Nesser istället det som är bokens styrkor som medium, nämligen att fördjupa sig i karaktärernas känslor och tankevärld. På ett skickligt sätt får han i stort sett alla huvudpersonerna att framstå som verkliga människor med skilda drivkrafter som alla agerar logiskt utifrån sitt synsätt. ”

Själva handlingen är inte överdrivet komplicerad, men alla karaktärerna känns levande och komplexa och när boken väl kommit igång blir den dessutom riktigt spännande också. Jag har inte direkt fastnat för Håkan Nesser tidigare, men De ensamma gör att jag förstår vad det är som gjort honom till en av Sveriges mest framgångsrika författare.

1) Brobyggarna – Jan Guillou

guillou nr 1

Så här glad blir man av att komma etta!

När vi talar om framgångsrika författare, på första platsen har vi den kanske framgångsrikaste av dem alla (åtminstone försäljningsmässigt): Jan Guillou! Brobyggarna är första delen i Guillous serie om 1900-talet. Hur många delar det kommer bli är det nog ingen som vet än, men det har i alla fall kommit ut två hittills. Den andra delen, Dandy, var ingen höjdare direkt, men nu är det ju Brobyggarna vi pratar om:

Brobyggarna är en storslagen saga som lyckas med konststycket att vara spännande, rörande och lärorik samtidigt. Jag tror att det spelar in att den är första delen, det känns som att man befinner sig i början av något stort och har hela framtiden väntande. Redan i Dandy börjar saker och ting upprepa sig och inte kännas lika fräscha, men när jag läste Brobyggarna blev jag helt fångad av berättelsen och verkligen helt uppslukad av boken. Årets största läsupplevelse och därmed också årets bästa bok 2012 enligt Kulturkonsument2012 är därför Brobyggarna av Jan Guillou!

Målet med den här bloggen har hela tiden varit att kartlägga och recensera allt jag sett i kulturväg under ett helt år. Det året är nu slut och frågan är hur det har gått?

Jag har läst 20 böcker, recenserat lite färre tv-program och dessutom sett ett tiotal filmer som var värda att ta upp och skriva om. Utöver det har det blivit 33 stycken ”Bäst just nu” med fem tips i varje, många läsvärda artiklar men även tv-program, låtar, filmer, tidningar och lite annat smått och gott.

Det jag märkt är att det är svårt att hålla uppe tempot i publicerandet över en längre tid, årets första sex månader publicerade jag 58 inlägg, medan det ”bara” blev 31 det andra halvåret. Delvis beror detta på tidsbrist men en stor del får skyllas på bristande inspiration, det är inte helt lätt att hitta fem nya grejer att tipsa om varje vecka. Dessutom är det bara att erkänna att läsarresponsen har lämnat en del att önska, vissa inlägg har fått riktigt många läsare, men många andra har passerat okommenterade och lästa av några enstaka personer.

Sammanlagt har bloggen haft snart 11000 sidvisningar, vilket jag är rätt nöjd med. Däremot är jag inte lika nöjd med hur få kommentarer som kommit in. Möjligen är det så att jag inte skrivit på ett sätt som inbjuder till att kommentera, delvis kan säkert även layouten på sidan spela in. Om du har någon annan teori får du gärna lämna en kommentar…

Vad händer nu då? År 2012 är slut men jag har inte riktigt tänkt lägga ner bloggandet helt och hållet. Först och främst ska jag göra några ordentligare sammanfattningar av året ur ett par olika perspektiv, sen tänkte jag helt enkelt ha kvar bloggen som ett forum för att lägga ut diverse tips när andan faller på.

Tack alla ni som läst och ha ett gott nytt 2013. Vem vet, kanske nästa år blir året när det äntligen blir ”The return of roots and culture”, Morgan Heritage tror i alla fall det: